Not Much.



Jag sitter mest och klipper och ändrar i mönstret hela tiden så det känns inte som att jag har så mycket att skriva om. Nu har jag ändrat mönstret fyra gånger och sytt upp tre provjackor och börjar närma mig det jag är ute efter. En helt egen designad jacka som kan bli lite av min signatur som designer. Men det tar på krafterna att varje gång man provar så tittar man och undrar ”varför blir det så här nu då?”. Sedan startar ett detektivarbete av att lokalisera problemet. Om jag tar bort lite här så måste jag lägga till lite där och så vidare.
Det är en underbar vår och det är Påsk,fast jag inte ”bryr” mig så kommer ändå en känsla en ensamhet krypandes. Barnen är inte här och man i sina tankar målar upp och romantiserar om middagar med familjer och vänner som alla andra i hela världen är på just nu medans man själv jobbar. Tettan var så rar att hon bjöd in mig till sin middag med sina vänner i Vikmanshyttan. Det var riktigt familjärt att träffa nya människor, sitta på gården, äta godis och prata. Tettan sprang runt och hämtade filtar grillade och tog hand om oss alla. Jag far hem genom natten med min musik dundrandes i tinnitus volym och känner att den fantastiska fullmånen i backspegeln finns där bara för mig. Vaknar 07.10 och äter frukost och börjar med mönster konstruktionen igen. Senare på dagen kommer Robin och Katrin det känns så smickrande när barnen vill på eget bevåg komma och hälsa på. Det blir ju inte så ofta nu när Robin bor i Stockholm. Framför allt inte ofta med Katrin som bor i Göteborg. Jag hämtade dem i Borlänge när de ringde och vi åkte för att köpa lite mat. Vi myste med maten och tittade på Kung Fu Hustle som är en underbart rolig och galen film. Sedan tittade Robin och Katrin på Seven men jag sett den igen för inte så länge sedan så jag tittade bara en stund sedan gick jag och sydde upp ännu en provjacka. Nu tror jag att det bara krävs en ändring på ärmen fram sedan skall nog mönstret vara färdigt…ta’ i trä.