Det blev en produktiv dag. Förutom vardags sysslor och två tvättmaskiner. Så började jag med att omarbeta min föreläsning. Eller rättare sagt göra en helt ny. Det känns lite pirrigt eftersom den jag har haft under de senaste femton åren ändrats lite då och då, där nya saker kommit till och gamla tagits bort. Men den nya skall till största delen bearbeta filosofi medans den gamla blandades med mycket av mitt konstnärskap. Bara tankarna på vad jag skall ha på mig blev ett ämne för sig. Säg att man bara ser mitt huvud och jag leverera en massa teorier som publiken tycker är jätte bra. Sedan skulle kameran zooma ut och säg att jag skulle ha en klänning på mig. Skulle då allt jag sagt hur viktigt det än var bara tappat sitt värde på grund av åskådarens förutfattade mening om vad en man i klänning symboliserar. Om jag skulle ha en indisk kostym så skulle publiken omedelbart få intrycket av guru och indisk själslig visdom. Att vi så lätt tappar fokus på grund av det visuella. Vi hör inte längre vi bara ser och registrerar. Har tevens bildinformationsflöde format oss till dessa varelser. Blir då våra naturliga signaler som feromoner helt bortraderade med hjälp av parfymer och fetischer. Det finns till och med djur där honan inte parar sig med hanen för att hon kan känna att det finns en genetisk defekt. Men tack och lov så med lite Aquavera herrparfym är ju ett sådant avslöjande helt elimineras.