fredag 13 mars 2009


Tack Muck! För de fina orden de värmde verkligen och var precis vad jag behövde i dag.
Jag vet inte vad det är men vissa dagar känner jag bara en stor sorg som tar över och drar ner en rullgardin. Det finns stora anledningar till att jag skall vara väldigt glad just nu men det är som om allt har kommit i obalans. Man får bita ihop, livet rusar förbi utanför fönstret i en otrolig hastighet och det är bara att kasta sig ut och fånga det. Just nu sitter Felix bredvid och äter frukost. Det blir det sista jag ser av honom på en hel vecka…hm. Jag byter kanal på radion ifrån P1 och alla världens bekymmer som bearbetas till lite musik. Jag är i och för sig intresserad, men jag tycker inte att barnen skall behöva höra alla idiotiska saker som människor hittar på i parti och minut. Vad skall man göra med all information som man ändå inte har något inflytande över. Jag tror att det personliga skrivbordet blir överbelastat med små mappar som man aldrig får tid att sätta sig ned för att sortera och stoppa ner i den personliga hårddisken. Tillslut tar ramminnet slut och du går in i väggen med en "system overload" stämpel i pannan.
Nu är det skottdramat i Tyskland. Igen en otrolig tragedi för alla inblandade. Men har man en reporter på platsen så mjölkar man allt ur den här situationen. Den här gången genom att reportern har hittat mamman till en dotter som inte gick till skolan den här dagen. Vad kunde ha hänt om hon hade gått och i så fall skulle mamman någonsin kunna förlåta sig själv för att ha övertalat dottern att gå fast hon hade ont i ryggen. Ett riktigt om inte om fanns reportage. Visst kan det väl vara skönt med lite positiva nyheter, men det här känns mer som ett ”det kunde ha gått riktigt illa” reportage. Ungefär som när de visar program med filmade olyckor från hela världen ” The Most Amazing Video” etc. För att vi skall tycka att det är legitimt att titta på, så kommer en speaker alltid i slutet och talar om att personerna inblandade överlevde. Det verkar räcka för oss, vi litar blint på speakern. Pustar ut och säger men vilken tur för det där kunde ha gått riktigt illa.

2 kommentarer:

  1. Det där har jag funderat på. Att 99% av alla nyheter är hemska, negativa osv.
    Jag har tänkt att man borde göra en dagstdining och ett nyhetsprogram som bara tar upp positiva saker. Typ den och den förhandlingen går framåt eller den förändringen av jada jada kommer innebära mycket positivt för den och den.
    Och små notiserna som man läser handlar om rattfylla, misshander, våldtäkter. Men då kan man istället meddela att Majkens kissekatt som varit försunnen i 5 år har kommit hem igen, små solskenshistorier. Tips på glada och uppiggande filmer och böcker.För nu verkar alla som kommer handla om övergrepp, alkoholism och misär. Jag tror vi behöver matas med lite mer friskhet!!Varför vältra sig i elände.
    Som det är nu kan man inte välja.

    SvaraRadera
  2. Hej mr P!

    Samuel Åhlman här, om du minns från "diskussionen" på Folkets Hus i Falun i höstas.
    Tänkte bara kika förbi och berömma din bok och reklama lite för min hemsida och blogg, nu när jag hittat din.
    www.lovetoburn.net är adressen och där nånstans kan man hitta en länk till bloggen.

    Borde nog köpa in ett ex av boken till skolan jag går på, tror jag... Får ta upp det med de som tror sig bestämma saker där.

    Nåväl, ha det fint!

    //Samuel

    SvaraRadera