Nu kom jag på var texten kom ifrån. Det är en fri översättning från det slutliga talet som Charlie Chaplin håller i slutet av filmen Diktatorn från 1940. Jag tänkte använda det i min föreläsning och fråga folk om när de tror att det var skrivet. Det är som att vi alltid genom tiderna har varit medvetna om våra problem, men intresset för vårt självbefinnande är en instinkt som är viktigare. Det är verkligen inte förens när problemet står och knackar på vår dörr, som vi är beredda att ta på oss arbetshandskarna och göra något åt saken. Vi kan ju till och med röka fast det står med stora bokstäver på asken att det kommer att döda dig. Men det är ett budskap som inte går in förens läkaren pekar på röntgenbilderna framför dig och säger att det är över nu. Då är man villig att sluta genast, börja träna, äta rätt och dricka mycket vatten.
Bara i dag (07.35) har jag redan hunnit höra om Obamas kamp mot bonusar, uteblivna hjälpinsatser i Gaza, grisar som skållas levande, finans ministern skall uttala sig i bonusfrågan senare i dag, torkat urin till åkrarna där man kan ta bort avfall från mediciner. Vilket man inte kan göra vid vanlig vattenrening, vilket i sin tur att har inneburit att via urin som innehåller hormoner från p-piller har vi fått en del mutationer på fiskar som har blivit tvåkönade. Själva blir vi sittande som Homer Simpson efter reportaget och med ett drömskt litet leende på våra läppar lugnt säger: - Wooow, tvåkönade fiskar.

I dag blir det lite farande hit och dit, då jag skall hämta virke för att bygga lådan bla.